Tabla de Contenidos
Kemiska grundämnen definieras som rena ämnen som inte kan brytas ner till andra enklare ämnen med vare sig fysiska eller kemiska medel. Det betyder att de är byggstenarna i all materia, som bildar ingredienserna i alla kemiska föreningar i universum.
Hur många kemiska grundämnen finns det?
Det finns för närvarande totalt 118 grundämnen kända för mänskligheten. De flesta av dem finns naturligt i naturen, medan några av dem är syntetiska grundämnen som bara har funnits under små bråkdelar av en sekund i världens största partikelacceleratorer.
Grundämnen kan representeras av deras namn, deras kemiska symbol eller deras atomnummer. De flesta namnen tilldelades för många år sedan baserat på vanliga ämnen, gudar eller andra inspirationskällor, medan de senaste namnen var uppkallade efter deras upptäckare (som i fallet med curium, för att hedra Marie och Pierre Curie ), för att platsen för dess upptäckt (som i fallet med californium) eller efter ett nomenklatursystem (ununpentio för element 115, till exempel).
De kemiska symbolerna motsvarar i de flesta fall de första bokstäverna i namnet. Ibland är det det engelska namnet (som C för kol eller Co för kobolt), ibland är det det latinska namnet (Fe för järn som på latin kallades ferrum , eller Na för natrium som på latin kallades natrium ) .
20 Exempel på kemiska grundämnen
Följande tabell presenterar en lista med 20 exempel på de mest anmärkningsvärda kemiska grundämnena i det periodiska systemet, ordnade efter deras atomnummer. I varje fall anges namnet, den kemiska symbolen, dess atomnummer och dess atommassa. I de följande avsnitten ges en kort genomgång av vart och ett av dessa grundämnen, som anger det vanligaste sättet på vilket det erhålls på jorden och ett intressant faktum som gör vart och ett av dessa 20 grundämnen till några av de viktigaste i tabellen.
NAMN | SYMBOL | ATOMNUMMER | ATOMVIKT |
Väte | h | 1 | 1 008 |
Helium | jag har | 2 | 4 002 |
Kol | C. | 6 | 12.01 |
Kväve | Nej. | 7 | 14.01 |
Syre | ANTINGEN | 8 | 16.00 |
Fluor | F | 9 | 19.00 |
Natrium | na | elva | 22,99 |
Aluminium | Till | 13 | 26,98 |
Kisel | Ja | 14 | 28.09 |
Match | P | femton | 30,97 |
Svavel | S | 16 | 32.07 |
Klor | Cl | 17 | 35,45 |
Argon | ar | 18 | 39,95 |
Titan | Du | 22 | 47,88 |
Järn | Tro | 26 | 55,85 |
Koppar | cu | 29 | 63,55 |
Silver | aug | 47 | 107,9 |
Guld | åh | 79 | 197,0 |
Leda | bp | 82 | 207,2 |
Francium | Fr | 87 | (223) |
Ett intressant faktum om vart och ett av dessa element ingår i följande avsnitt, ordnade efter elementtyp, med början med ädelgaserna.
Exempel på ädelgaser
Exempel 1: Helium (He)
Helium (He) är en ädelgas som finns i naturen i form av en monoatomisk gas. Det är det näst vanligaste elementet i universum, och det är också det andra elementet med den minsta radien i det periodiska systemet.
Exempel 2: Argon (Ar)
Liksom helium är Argon (Ar) en ädelgas som finns i naturen i form av en monoatomisk gas. Det är den vanligaste ädelgasen i jordens atmosfär.
Exempel på metalliska element
Exempel 3: Aluminium (Al)
Aluminium (Al) är en metall som finns i naturen, främst i form av sulfater. Det är det mest förekommande metalliska elementet i jordskorpan och är också det mest utvunna och producerade på jorden.
Exempel 4: Lead (Pb)
Bly (Pb) är en naturligt förekommande metall i kombination med svavel i mineralet galena (PbS). Det är en av de mest återvunna metallerna i världen.
Exempel 5: Natrium (Na)
Natrium (Na) är en alkalimetall som finns i naturen som vanligt salt eller natriumklorid. Det är den vanligaste alkalimetallen av alla.
Exempel 6: Francium (Fr)
Francium (Fr) är också en alkalimetall. I själva verket är det den tyngsta alkalimetallen, och den är praktiskt taget obefintlig på jorden. Det är ett radioaktivt grundämne som varar väldigt lite och som bara finns i radioaktiva prover av uran och torium. Det är det minst elektronegativa och därför mest elektropositiva elementet i det periodiska systemet. Det är också det största grundämnet i det periodiska systemet.
Exempel 7: Titan (Ti)
Titan (Ti) är en övergångsmetall som finns i naturen i form av mineralerna ilmenit och rutil. Det är det metalliska elementet med det högsta förhållandet motstånd/vikt (det är mycket starkt och lätt) varför det används för att tillverka rymdplan och raketer.
Exempel 8: Järn (Fe)
Järn (Fe) är en övergångsmetall som finns i naturen i form av järnmineraler, såsom ferrit. Trots att det inte är det vanligaste grundämnet i jordskorpan, är det det vanligaste grundämnet på planeten, som utgör 80 % av massan av den inre och yttre kärnan, det lager som innehåller det mesta av jordens massa.
Exempel 9: Koppar (Cu)
Koppar (Cu) är en övergångsmetall som finns i naturen som mineralet koppar. Med all sannolikhet var det den första metall som upptäcktes av mänskligheten; den är nu den näst mest producerade i världen och är den näst bästa ledaren av elektricitet och värme bland metaller.
Exempel 10: Silver (Ag)
Silver (Ag) är också en övergångsmetall som förekommer i naturen i form av elementärt metalliskt silver. Förutom att vara en ädelmetall är det elementet med den högsta elektriska och termiska ledningsförmågan som finns.
Exempel 11: Guld (Au)
Guld (Au) är en övergångsmetall som finns i naturen i form av ett elementärt metalliskt guld. Det är en ädelmetall och det är också den mest sega och formbara metallen av alla.
Exempel på metalloider
Exempel 12: Kisel (Si)
Kisel (Si) är en metalloid som finns i naturen i form av kiseloxid. Det är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan och är den överlägset vanligaste metalloiden i det periodiska systemet.
Exempel på icke-metaller
Exempel 13: Väte (H)
Väte (H) är en icke-metall som finns i naturen i form av en molekylär vätgas, H 2 . Det är det mest förekommande elementet i hela universum.
Exempel 14: Kol (C)
Kol (C) är en icke-metall som finns i naturen i form av främst grafit och diamant. Det är grundämnet som utgör grunden för livet och dessutom är kol, ett av mineralerna som innehåller det, det mest erhållna mineralet i gruvdrift världen över.
Exempel 15: Kväve (N)
Kväve (N) är en annan icke-metall som finns i naturen i form av molekylärt gasformigt kväve, N 2 . Det är det vanligaste grundämnet i jordens atmosfär.
Exempel 16: Syre (O)
Syre (O) är en icke-metall som finns i atmosfären i form av molekylärt gasformigt syre, O 2 och i en mängd andra föreningar såsom oxider, salter och andra. Det är det vanligaste grundämnet i jordskorpan och det näst vanligaste i atmosfären.
Exempel 17: Fluor (F)
Fluor (F) är en icke-metall som finns i naturen i olika salter i form av fluor. Det är det mest elektronegativa grundämnet i det periodiska systemet och även den vanligaste halogenen i jordskorpan.
Exempel 18: Fosfor (P)
Fosfor (P) är en icke-metall som kan finnas i naturen i form av en svart fosfor. Det är ett av de viktigaste elementen för ben och är det näst vanligaste mineralet i människokroppen.
Exempel 19: Svavel (S)
Svavel (S) är en icke-metall som finns i naturen i form av elementärt svavel, och som även ingår i salter i form av sulfider och sulfater. Det är det tredje mest förekommande mineralet i kroppen och är ett viktigt element för proteinsyntesen.
Exempel 20: Klor (Cl)
Klor (Cl) är en icke-metall som finns i naturen som en del av många salter, i form av klorider, klorater och andra anjoner. Det är den vanligaste halogenen i havet.
Referenser
Brown, T. (2021). Kemi: The Central Science (11:e upplagan). London, England: Pearson Education.
Chang, R., Manzo, Á. R., Lopez, PS, & Herranz, ZR (2020). Chemistry (10:e upplagan). New York, NY: MCGRAW-HILL.
Royal Society of Chemistry (2021). Periodiska systemet, hämtat från https://www.rsc.org/periodic-table/